Letar i de gamla arkiven och så hittade jag av en sen slump en sån där testbild, som jag bara tog för att sedan fota det jag skulle på riktigt och sedan aldrig använde eller brydde mig om.
Jag sitter i pc-salen på Kalix Folkhögskola, klockan är strax efter lunch. Någon vecka innan jul andra året på gymnasiet. Långa härliga dreads. Zebrarandiga glasögon. Jag hade antagligen en håltimme, men jag hängde jämnt kvar på skolan ändå. För att fota, för att klippa film och se film med klasskompisarna.
Men jag fastnade för den där blicken. Vad säger den egentligen?
Jag & Jonas har alltid handlat ekologiskt. I början när vi flyttat ihop och jag var arbetslös utan ersättning så var det i princip bara äggen som vi aktivt köpte det bästa alternativet vi hittade (ekologiska från frigående höns), men när jag sedan fick en inkomst och vi handlade på lika villkor så har vi stegvis mer och mer handlat ekologiskt och lokalt. Kakao, couscous, mjölk, morötter, frukt, kött.. Allt vi har kunnat hitta. Och bara svenskt kött. Helst lokalt.
Men så såg vi en dokumentär (Stek åt alla, SVT) om köttindustrin och dess miljöpåverkan. Och djurens hälsa. Och miljöpåverkan. Och efter det satte vi så ner foten. Nu köper vi inget industriuppfött kött mera.
Vi gillar kött! Mycket! Därför köper vi från och med nu bara kött från lokalt/ekologiskt uppfödda djur som betat utomhus och mått gott och levt så naturligt som möjligt. Och vi äter gärna vilt. Men vi äter inte kött från djur som fötts upp i rena industrier. Nix pix. Not anymoooore!
Idag var vi på Ica Kvantum, och se! Det finns MASSOR av sånt kött som uppfyller våra krav där! Vad är haken? Priiiiiiset såklart. Priiiiset. Det är DUBBELT så dyrt!
Men guess what. Det är inte tanken som räknas. Det spelar ingen roll vad för fina ideologiska åsikter man har, om man inte infriar dem. Man måste AGERA. Och ett absolut toppeneffektivt sätt att agera är att genom medveten handel styra efterfrågan. Ju fler som köper kvalitetsråvaror, desto mer alternativ tas fram. Och ju färre som köper superbilligt vanskött och miljöovänligt kött desto mindre sånt kött köps in. De bönderna får tänka om. Om ingen köper det, försvinner det. Och faktiskt, en enkel ekvation: Är det bra köttet dubbelt så dyrt: Ät kött hälften så många gånger i veckan.
Att vi betalar lite mer för varje varukorg än vanliga svenssons är en investering. Det är rakt av en investering i moder jord, i våra och våra barn och barnbarnbarnbarns miljö.
Till de som fortfarande tycker att de inte har råd;
Veckans vinnare av Ekoprodukter som är billigare än ickeekoalternativet är:
Tadaaaa! Taco Sås på Ica Kvantum! 1kr 20öre billigare per kilo.
Detärsåfintväder, detärsåfintväder, det ÄR så fint VÄDER!
Heeelt vansinnigt!
Mellan helgens alla skidlopp på TV sitter vi på balkongen och lapar sol eller städar. River ur garderober, sorterar, slänger och säljer. Inredningsplanerar. Och hur länge ska vi klara oss utan en helt vanlig borrmaskin? Känns märkligt.
Vi peppade med världens plättmiddag igår med grädde/glass/bär efter smak. Lagom till när första smörklicken i stekpannan tystnat ringer det på Jonas mobil och han åker på jourutryckning. Kul på en lördagkväll. När han sedan kom hem var plättarna klara och vi avnjöt denna gourmemåltid lagom i tid innan mello sedan drog igång. Tyckte inte det var så mycket att hänga i granen, dock vet jag inte hur mitt hjärta ska överleva finaltävlingen då jag verkligen verkligen tycker att det är asmånga riktigt bra bidrag med där! Huuuja!
Och ah, största faktiska nyheten är att vi köpt en matta till sovrummet. Woooohow!
Solen lyser, nu blir det balkongen igen. Tjipp för nu!
Det är nog nyårshelgen 2009′s fel. Jag hade några dagar tidigare dragits med i Kalla-hetsen och kände hur jag lättade från soffan när hon kastade sig om och blev etta mitt i slalombacken i tour de ski. Att sedan spendera nyårsdagarna hos Jonas skidtokiga syster+man och kusiner väckte på riktigt känslan av ”det här är ju faktiskt kul!”.
Så de senaste veckorna har man i mitt twitterflöde kunnat förstå vad jag har på tvn då jag jobbar hemifrån. Pulsen har stundvis gått upp i nära 200 här i soffan när Hellner har dundrat på, när Kalla dragit iväg, och det kom till och med en tår när Marit Björgen avslutade damstafetten starkt och ensam med flagga i hand körde över mållinjen med hela stadion i extas. Och det var inte ens Sverige! Helt enkelt: Spiken i kistan!
Helg och allt nu: Igår såg vi tremilen, idag vasaloppet och i eftermiddag är det femmilen. Tio minuter efter startskottet kände jag euforin över gemenskapen, solen, svetten.. Skickade ett snabbt oskyldigt meddelande på Facebook/Twitter. Sussie var såklart inte sen på att haka på. Tjejvasan nästa år då alltså? Jag är PÅ! Jag gjorde en vansinnig bragd (som jag absolut borde ha fått diplom för) för två år sedan då jag fick nys om att Sussie&Patrik skulle ut på långtur och hängde på: åkte 2 mil mellan Kälsjärv – Nyborg med noll skidmil i benen från de senaste åren. Så Tjejvasans 3mil borde gå alldeles fenomenalt.
Jag måste bara köpa skidor först.
Jag och Sussie i början av turen – Kälsjärv 2009
En naiv och sliten Jennie med Heli som draghjälp på Kalixälven, mer än halvvägs till Nyborg!
Ljuva minnen.
Fint att bevisa för mig själv att jag kunde.
Superfint hur jag halvvägs ville ge upp och de istället tveklöst peppade & trodde på mig
En fantastiskt rolig dag! ❤
I tisdags firade jag mitt första år som anställd på jobbet! Ett vansinnigt roligt, lärorikt och intensivt år. Idag stockholmsjobbade jag och då firade vi därför med lunch på vårt gamla pastahak Vapiano. Ack, ett år går fort när man har roligt! wiiho!
Mamsen bjöd på fina påskliljor som nu har slagit ut. Våra 53kv är FULLA med växter, hur blev det såhär? På tal om påsk så ska vi upp till fjällen då! Sweet som tusan! Tror tyvärr inte att det finns någon möjlighet att åka slalom/snowboard dit vi ska, utan bara fiske & ländskidor. Men solen, som jag längtar efter den. Och ensligheten. Och bristen på tv-kanaler och sändning i mobilen. Jag ska ha röda hettande kinder och funktionsunderställ med ullsockar på mig i en hel vecka. Så. Sjukt. Sweet!
Alltså jag är verkligen en av alla dom som tycker det är toppenkul med matbilder. Däremot ryser jag av tanken på porslinsskedar och grapefrukt i ögat, men en tja, det här är en frukost också!
Snygg, god och vegetarisk!
I måndags improviserade jag ihop mat som jag och Jonas helt klart klassade som potentiell bjudmat. Och eftersom mor huserar här i helgen kom tillfället redan igårkväll. MUMS! För nyfikna är receptet:
Champinjoner
Svarta bönor
Kikärtor
Paprikor
Quinoa (jag tycker tricolore är roligast och snyggast!)
Roccola
Creme fraiche
Guacamole
1. Börja med att slå på ugnen (typ 175°) och hacka svampen i lagom stor bitar.
2. Stek lika delar svamp, kikärtor och svartbönor i smör. Stek svampen enskilt, häll sedan på kikärtor/bönor och stek klart
3. Koka upp vatten till quinoan
4. Skär upp paprika så varje person får en paprikahalva. Lägg upp dem på en ugnsplåt, ligger de inte bra/stadigt så vänd på dem och skär en ståyta i botten – men skär inte helt igenom skalet!
5. Fyll paprikorna med blandningen
6. Riv ost och lägg ovanpå paprikorna
7. Skjuts in i ugnen!
8. Samtidigt som du skjutsar in paprikorna så börjar du koka quinoan
9. 12-15min i ugnen – sedan är paprikorna klara samtidigt som quinoan. Under tiden har du skurit upp lite roccola, paprika, tomat eller annat du gillar att äta till.
10. Servera paprikan med quinoa, creme fraiche och roccola/paprika/tomat!
Så fotograferade jag tulpaner utanför min lägenhet i Hultsfred! Den 17e februari 2008 för att vara exakt, och det närmaste snö vi kom var snödropparna som tittade upp. Åh! Hultsfred! Min allra första egna lägenhet! Åh! Barmark! Åh! TULPANER!
Vi åkte till Stockholm efter lunch och började med att gå till lekparken. Så kallt vart det inte, kanske -10 – -15? Skönt med SOLEN om inte annat! Nog är det vår, om än kallt! Mot kvällen åt vi en fenomenalt god trerättersmiddag för att sedan sjunka ned i soffan och beskåda melodifestivalcirkusen. Alltså vad tycker jag egentligen om igår? Va?
The Playtones var den bästa låten hittills i hela årets mello. På riktigt. Deras låt är min typ av vinnarlåt! Den ska GE energi, det ska va positiv power och fart! Vet ni vad som ger mig exem på insidan, vad som gör att jag skratttgråter och får fysiskt ont? Ballader. Sorgliga. Baller. I blått ljus. Jag hatar blå ballader. De är INTE OKEJ. Det fanns två såna låtar igår. En som jag bara skrattade åt, av en kille (vägrar lägga informationen på hjärnan) och den andra var ”Spring för livet”. Det var tre minuter ren chock när vi hörde den. Chock, över att den hade otroligt dålig text, matchade inte med melodin och inte med takten/musiken. Det var en sjukt dålig låt. Och en sorglig jäkla låt, som lät som en barnvisa. Den var inte okej. Om det hade funnits ett telefonnummer för att rösta NED någon så hade jag ta mig fan röstat på den låten då!
I övrigt mös vi och hade väldigt skönt trevligt. Och Melodifestivalen är ett fantastiskt spektakel. Oavsett hur jag dissar, hissar eller är cynisk på twitter (moaahhaha) så ÄR det av hela mitt hjärta väldigt roligt att titta på. Och förhörsledarnas advokat/Leif Silberskyskämt om att ”han stämmer en ukulele just nu” skrattar jag fortfarande åt. Har sovit helt dåligt av mitt konstanta garv. På riktigt!
Ignorerar termometern, rimfrosten, rökmolnen från förbipasserande..
Väljer att bara titta på den fantastiska vårbuketten av blandfärgade tulpaner som vi fick av Karin & Kicki igår som tack för barnpassningen. Mmmm. Tulpaner. Krrr. Vår..
Jag klev ut genom dörren imorse utan att kolla på termometern före. JÖSSES AMALIA HOLY MACARONIE vad kallt!! Skakade av mig istapparna innan jag snabbt klev in i värmen igen, och kollade sedan på termometern. -17.5°. Say what?
NU! Har vi klivit på vårt första barnvaktpass. Såhär mycket ansvar har jag aldrig haft, och det släpper först på söndag då syrran & Kicki kommer och hämtar honom igen. Tills dess ska vi ha massa skoj. hohoho!
Idag är jag vansinnigt nöjd med att jag igår valde att jobba hemifrån idag. Halva sl-trafiken är ur funktion nu när snön har VRÄKT in över minst ST/UP-området och då vill jag inte ens kolla hur SJ mår. TACKSAM att jag tog mig hem helt enligt tidtabell igårkväll!
Och för alla som inte bor i dessa härjade och drabbade områden så kan ni ha i minnet att vi i söndags fikade på soliga balkongen, i plusgrader, våren var nära och fåglarna kvittrade. På riktigt.
Idag vaknar vi upp till detta:
Men jag bor i Uppsalas Uptown och här har vi klass på vår röjning, kolla bara, mitt i otan:
Seriöst, de har snöröjt jättemegabra runt våra hus heela vintern! Fem stjärnor, 10 burkar b&j cookie dough och en sten med texten ”Du är bra!” ingraverad på till snöröjningsbolaget här. Umppffh!
Så, ingen snöpanik för mig. Jag dricker thé och har stickade sockar på mig. Krrr.
Thats how we roll!
Åkte upp till Sthlm på fredagmorgon till syrran och PAPPA! Promenerade i vårsolen. Åt den godaste sushin jag nånsin ätit. Njöt av bubblig after work med salta pinnar-kalasande minigrabbar. Firade med libanesisk buffé (och ett extremt gott rödvin) för tre vid Mariatorget med pubavslutning. Premiärbalkongfika i Uppsala, mellokväll, upptäckspromenad runt i Uppsala C med solande sjöfåglar kring Fyrisån. Sen var helgen slut och det var dags för papsen att åka hem.
Bildbevisen! Och jag är som alla andra, fotar mest när det äts. Hohoho!
Jag hade telefonen redo, bokningssidan framme på datorn och fingrarna högg ctrl+f5 när minutrarna började ticka ned till 09.00. Biljettsläpp. Jag vågade inte riskera något. De är ett stort internationellt band. Vill verkligen dit! Men det var fett med lugnt, två minuter över nio hade jag betalt och klart och biljetterna bokade. Och idag, flera dar senare, så finns fortfarande biljetter att boka faktiskt. Men vafalls, att visa sig sårbar och svettas en del var värt det:
Den 15/6 2008 skrev jag, klockan 03:08: ”Oh herregud. En kaosartad första spelning, en trevlig andra, fick beskedet att Linkin-fucking-Park hade ställd in, grät på en gräsmatta, har hängt med Richard hela kvällen, och mor och far, och kollat på Håkan Hellström, Takida, Evergrey och Robyn. Och vänta vänta! Druckit öl backstage. Det är faan så trevligt.”
Klockan strax efter tre på natten hade jag alltså kommit hem efter några timmars öldrickande och backstagehäng för att förtränga besvikelsen. Året var 2008 och jag pluggade på DMD/RockCity och livesände konserter på Teaterladan-scenen på Hultsfredsfestivalen. Mina klasskamrater peppade inför RATM hela veckan men jag valde mina arbetspass så att jag kunde vara ledig på lördagkväll.
Lördagkväll med Linkin Park.
Jag hade slitit som ett djur, och strax före min sista filmning för dagen kommer mamma och pappa fram till scenen (de skulle hjälpa mig att flytta från Hultsfred sedan) och berättar att Linkin Park har ställt in. Va?
Jag stålsätter mig, gör ett jäkligt bra jobb och kliver sedan av, söker upp Richard & stora scenen och fyfan vilken besvikelse. Vi går och kollar Evergrey men efter kanske tio minuter säger jag åt honom att jag måste gå ut. Går ut ur tältet, bort från scenen, ned till gräsmattan utanför, sjunker ihop mot ett träd – och gråter. Rent ut sagt: FUCK!
Linkin Park är inte mina största idoler, men jag har lyssnat på dem mycket i perioder i många år nu. De kom in i en period då jag identifierade mig massor med ”jag älskar musik”, upptäckte ny musik via nätet och lyssnade mycket och hela tiden. Jag var 12-13år och jag tycker fortfarande att deras första album Hybrid Theory som kom ut då är deras allra bästa. När jag hör vissa av låtarna får jag direkt tillbaka snowboardkänslan i benen och känslan jag hade i kroppen då vi var i fjällen eller tiden jag spenderade i Rudträskbacken i Kalix de åren. Glädje, gung, stark självkänsla och fart&kraft!
Innan jag kunde engelska lärde jag mig låtarna utantill. Känslan jag fick av musiken blev innebörden.
I fredags gillade jag Linkin Park på Facebook, och idag får jag första uppdateringen från dem: De kommer till Sverige på turné i sommar. Linkin Park är kraft, de är ruskigt stora, ett av få internationella band jag lyssnar på, jag har faktiskt lyssnat på dem längre än Lasse Winnerbäck. Och om jag inte lyckats säga det rakt ut innan: De är ruskigt bra. Så. Vem vill gå med mig?
Alltså jag har blivit kung på en otippad grej. Laga kalasgod och mättande spenatsoppa!
Ååh jag får till rätt konsistens, rätt sälta och smak och bäst av allt så har jag hittat den perfekta tiden så att äggen blir alldeles lagom kokta. Alltså smakerna må gifta sig med varandra så himla rörande, men bäst av allt: DOM GIFTER SIG MED MIG!
Januari 2010 och November 2010, två flyttar mellan lägenheter med helt olika planlösningar och kvadratantal som har krävt omorganisation bland våra möbler. Innan flytten till Uppsala sålde vi en hel del möbler som inte skulle platsa och adderade istället nytt köksbord, tv-bänk (se bild nedan!), skoförvaring i hallen och en fåtölj (se bild nedan!). Och idag köpte vi den kanske sista stora grejen – ett sideboard i köket – nu har vi det väldigt väldigt fint här hemma!
Typ såhär fint! Värsta inredningskatalogen, nystädat och med färska tulpaner.. Hohohoho!
I förmiddags fortsatte jag min utforskning av Uppsala’s second hand-utbud
och cyklade till Kupan på boländerna. Det var bara halvshysst. Jag letar vidare. Tips?
I want to ride my bicycle, i want to ride my biiiiiiiiiike! HALVRENA VÄGAR! Det tar sig!
Jag gick en snabbsväng på IKEA för inspirationens skull men sölades ned av FYRA bjudmatstationer! Kaffe och kaka, köttbullar, fruktsallad.. Och kladdkaka. Hehe.
Mikael och Erika ringde och var också på väg ut i solen så vi slog ihop oss. Åh, sol! Sen lekte jag och Elina med giraffer och klossar innan vi åt deras snygga köttbullar och goda egengjorda brunsås.
Jag spelade även gitarr för henne så jag var inspirerad och stämde gitarren när jag kom hem.
Och så gästade Barack Obama vårt favvoprogram Mythbusters! Hohoho!
FREDAGSPEPPEN! Känner ni den? Om inte: Ställ er upp. Lagar ni middag? Perfekt. Själv äter vi fajitas ikväll. Lägg dessa låtar i en playlist på spotify och klicka REPEAT. Eller vänta, vafalls, klicka HÄR istället! Dansa. Dansa, sjung, feeeeeeel the rhythm! Det är soouuuul, det är 80-tal, det är dance dance dance, smör och klappa-händerna-stampa-i-marken-på-stället-musik. Allt man nånsin kan önska sig!
Jag har tre mål i år, lite av ett nyårslöfte kanske, att:
Le åt främlingar varje dag
Ge en komplimang åt en främling varje dag
Göra varje vecka minnesvärd
Det är fint hur det redan har skapat ringar på vattnet! Jag har redan som vana att le åt främlingar, men att aktivt pusha till att ge någon en komplimang varje dag gör att jag börjar leta charmiga och fina saker med människor. Hittills har jag tyvärr än så länge mestadels gett komplimanger för folks utseenden eller kläder. ”Vilka fina glasögon du har!”, ”Gud vilken fin mössa du har!” eller, det vanligaste och något som jag verkligen är svag för: ”Ursäkta, jag ville bara säga vilket jättefint HÅR du har!”. Oftast är det killar med långt/semilångt vågigt hår som får höra det, men även hennatonade kvinnor eller mulatter med afron. Åh. Hår. Men inom en snar framtid ska jag börja uppmärksamma vad människor gör och hur de är. Det blir kul!
När jag så går runt i min mysiga bubbla av ”hoho vad mysigt det var att göra den där personen glad” så har jag blivit aktivt tacksam för saker. Så harmoniskt och BRA! Att inte bara låta saker passera utan ta upp dem och inte ta saker för givet. Saker som jag har varit tacksam för i veckan:
Att jag alltid får sittplats på bussen om morgnarna för att vi bor ytterst på busslinjen
Att det var stressigt men att jag han köpa sushi innan tåget gick
Att det var 1min kvar till tunnelbanan gick och jag behövde köpa en ny remsa, och att tåget blev någon minut försenad så att jag han åka med det efter att jag fått tag i biljetten
Att min andra omblommade orkidé har slagit ut två vackra klockor nu
Uppenbarligen har jag jobbat mycket i Stockholm i veckan. Pendling. Men som sagt, tacksamhet är en mycket fin sak och jag är jättetacksam att jag är tacksam. Det är. Ja, fint. Som jag sa.
Jag jobbade sent igårkväll och sov sedan över hos syrran på Hägersten. I morse läste jag och fina Ruben pekbok – gurka, tårta, buss, äpple, ost, och hur låter lejonet? Hur låter fåret? Han lekte med katten i min telefon (rolig app!), vi jagades och dansade framför spegeln.
Efter frukosten dansade vi tryckare. En hel låt. Mitt hjärta svällde så att jag blev lite gråtig när han lugnt höll om halsen och aldrig ville sluta. Långa valsande steg i vardagsrummet till en fin ballad innan det var dags för mig att åka och jobba. Hejdå mitt minikex. Jag tycker mycket om att dansa med dig ❤
Idag har varit en helt superkanondag!! Jag har jobbat intensivt tills jag nästan såg i kors, då kastade jag mig ut i fina vårsolen och gick en hetspromenad ut mot e4an och tillbaka. Mina lår skrek av den iskalla vinden på tillbakavägen men då Stefan Holm-peppade jag dem och joggade en bit. När jag kom hem anslöt strax Jonas, vi käkade middag, nu har jag jobbat några timmar till och ska strax sjunka ned under täcket med Harry. The Camber of Secretsssss my precioussssss.
Imorrn väntar jobb jobb möten jobb och tillslut på fredagsmorgon ska jag vakna upp hos syrran och följa och lämna Ruben på dagis för första gången. Hihihi!
Bilden nedan tog jag på väg hem när solen just höll på att gå ned och himlen färgades illrosa vid horisonten. Jag fick till en perfekt komposition med lagom lutning, våra gula hus i kontrast till allt blått, lyktstolpen.. Aaaaahh. Det är en fin bild det.
HEJ! Jag heter Jennie Sundell, nickar LIMEPUFF på nätet, är en varje-dag-optimist som älskar fotografi och tycker sin pudelfröken är nå' visst.
Följ mig då jag fnittrar åt sniglar på trottoaren efter regnet, springer barfota, får spader, hittar en ny hobby eller glömmer vantarna och offrar högra handen för en bilds skull! HEJ!