önskar Jennie som rest upp till norr och firar jul och nyår med nära och kära.
Det är en vit jul även här. Gröten kokar. Klapparna ligger under granen.

GOD JUL!

Något av det finaste i Katrineholm är Djulö Allé. En 1.3km lång allé kantad av breda ängar där folk året runt går, cyklar, åker rullskridskor med mera. Jättefint, lugnt och vackert. Det senaste dygnet snöade det nära i ett och det skapade ett tunt molntäcke som solen sken igenom och hela Katrineholm blev upplyst av ett nära magiskt skuggfritt mjukt ljus. Idag cyklade jag bort mot Djulö och visst hade jag rätt då jag räknade med att något magnifikt skulle vänta mig.

Den 3:e advent bakade vi lussekatter, Jonas och jag. Jag hade aldrig gjort det förr så russinen i mina stod
åt alla håll. Fast det gjorde ingenting, för de blev jättegoda och jag gillar ändå inte russin.

Om man är ute efter en vit jul så är Katrineholm ett säkert kort. Imorse på väg till jobbet drog jag på mig sommarpromenadskorna som fungerade så bra senast jag vistades utomhus. Ack så jag ångrade mig då jag klev ut genom porten. Snö snö snö! Ingen tid till skobyte! Jag tipptåade fram till cykeln och dammade den i marken några gånger för att all snö skulle rasa av. Cyklade i ilfart till tågstationen och brast i skratt då jag fick upp farten och höjde blicken för alla parkerade bilar var fulla, jag säger fulla, av snö.

Väl på stationen blev jag påmind om att detta väderlag ofta betyder tågförseningar, även denna morgon. Då jag trött letade med blicken efter något intressant så blev jag full i skratt igen. De har till och med plogat perrongerna och det blev så mycket snö att det bildats stora högar! Fantastiskt.

Hur det gick med skorna? Efter en skrattilsken dansant gång genom stockholmsslaskiga gator till kontoret sparkade jag av mig skorna och drog upp fötterna mot händerna i ett älskvärt förlåt, men de hade klarat sig. Jag är torr och glad och ser fram emot min arbetsdag. Och en vit jul även i Kalix.

TrrååååååÅÅÅÅÅÅååååÅåÅååååÅÅåÅåÅåÅåÅåÅåkigt!

Arg, ledsen, brysk, less, uttråkad. Förkylning är den lömskaste och mest värdelösa sjukan..
Jag har inte feber, men är helt slut. Kan inte gå till jobbet. Frustrerande. Vill göra vad som helst,
men orkar ingenting. Försöker mest vila och sova, men jag är trött på det.

Uäh!

PAFF! En energibomb som laddats upp och längtat efter att explodera får nu äntligen blomma ut till en vacker blomma.
Detta har legat och bubblat, varit på G. Igår spenderade jag fem timmar med tre kompetenta och urtrevliga killar
där vi pratade om möjligheter. Mina möjligheter.

Jag börjar som trainee på XN Network AB imorgon torsdag 10:e december!

Informationsboomen igår, att äntligen ha siktet ordentligt inställt.. Jag är vansinnigt glad och otroligt motiverad och pepp. Vårt kontor ligger i gamla stan i Stockholm, alltså ska jag börja pendla. Huvudsakligen kommer jag agera Upplevelseagent och “verka för att samla in resor och upplevelser samt tillse att dessa når ut via relevanta marknadsplatser. Utöver detta kommer Jennie att delta i olika utvecklingsprojekt som sker inom XN Network AB under 2010.” Citat Mark Mikkelä, VD och grundare av XN.

Det här är oerhört bra. Det är precis något sånt här som jag har längtat efter. Det här kommer bli riktigt riktigt bra.
Och jag börjar imorgon!

2005 och 2006, då jag ordentligt började bygga hemsidor, så höll jag även på med EFIT - Ett Foto I Timmen. På bestämda dagar fotar man alltså ett foto i timmen hela dagen och sedan publicerar på sin hemsida/blogg. Rätt kul, så jag har börjat med det på nytt! Idag använde jag bara mobilkameran men det fick la gå!

11.39
Glömmer att fotografera från morgon utan börjar kl. 11.39. Ser på London Ink och surfar.

12.39
I bilen på väg till Norrköping.

13.39
Här sitter jag med en svart sibirisk misse i knät, hos ett testhem i Nkpg.

14.39
Efter en timme hos kattmänniskorna har jag en väldigt hårig tröja och sitter i bilen på väg hem. Ingen allergi!

15.39
Lagar middag.

16.39
Virkar mormorsrutor och ser på Sjukhuset.

17.39
Jonas bjuder på god glassefterätt med salta kex. Salta kex i glass är gooott!

18.39
Salta kex och Vänner.

19.39
Yatzy!

20.39
Dels för att Jonas måste vrida dygnet till måndag, dels för att vi ÄR pensionärer så har vi gått och lagt oss.

21.39
Ger upp boken. Till mitten var den rolig och lätt, sedan blev den deprimerande.

Lördagen 5:e december Slut!

Idag besökte vi ett testhem i Norrköping där de har två sibiriska katter. Jag var där i en timme och attackgosade samt körde ner näsan i pälsen på dem. Kände ingenting. På vägen hem får jag två nysattacker som efter några minuter (!) går över. Hemma har jag inte känt något alls, jag kliade i ena ögat som svälde igen lite men det försvann efter tio minuter. Annars, ingenting. Nu är det fem timmar sedan och fortfarande ingenting.

I måndags samt förra måndagen besökte jag/vi en tjej här i Katrineholm med en hanne och då kände jag heller ingenting samma kväll (19.30-21.00) men vi gick väl och sov ganska direkt efter besöken. Dagen efter var jag sjuk.

Kommer jag vara sjuk imorgon?

Yeaaah! Fantastiskt! Via Spotify hittade jag av en slump den gamla hiten “Youth Gone Wild” med Skid Row. Lyssna ovan! På under en sekund är jag sedan tillbakaslängd till början av tvåtusentalet då Slednecks var det coolaste som fanns och jag åkte snowboard som bara den och kände mig coolast i Rudträskbacken i Kalix. Slednecks är en skotercross-extremgrupp från USA, de kastar sig ut för stup, släpper styret och gör volter på och med skoter i luften, ah massa galenskaper. Och samma helg som vi hade fyllt en buss med Puling-Nyborg-Kalixungdomar för att åka slalom/snowboard i Dundret var de på ett besök i Sverige och hade en uppvisning i just Gällivare, så självklart stannade vi och såg på det. Adrenalin.

Ack, jag var rätt tuff som tonåring ändå. Och snowboardåkning är så sjukt kul. Det var några vintrar där i rad som verkligen bara bestod av Linkin Park, snowboard, skoterfilmer och pösiga byxor. Jag är nöjd över hur jag kastade mig off pist ut i skogen med killarna och sedan fnös åt de för lite klädda tjejerna som bara stod vid liften och försökte se snygga ut. Jag är nöjd över hur jag aldrig har klätt mig för utomhusaktiviteter så det har skiljts i midjan.

Jag uppskattar att jag hamnade i rätt sällskap, hur de och det påverkade mig och hur alltihop formade min världsbild. Att finna bitar av sig själv då man hoppat ut och kraschat i tonvis med pudersnö och behöva kämpa sig svettig för att ta sig därifrån, det är livet det. Det är något ödmjukt och jämnlikt över att sitta trötta och snöiga efter en lycklig kamp mot gravitationen och jorden. Och inget är skönare än att sätta ner fötterna i ett par kalla gympaskor efter att ha varit i fuktiga varma tighta snowboardskor i flera timmar.

För nostalgin, för rocken, för det alternativa med att åka snowboard;
någon pirat på youtube presenterar; Slednecks i Sverige!

(vid 1:29 visas det bilder från uppvisningen vi var på. Minnen!)

Jag har lagt mig till med en synnerligen urbotat fånig ovana. Jag tror att den kom smygande i samma takt som självförtroendet dalade i somras. Jag fnittrar. Då jag undrar var något finns i en butik, så låter jag “Ursäkta, tihi” och samma när jag ringer till någon. “Tihi”. Förutom i jobbintervjusammanhang. Men i alla sammanhang då jag upplever att jag stör på något sätt, så har jag börjat fnittra på ett “jag är inte på allvar, skyffla undan mig om jag stör”-sätt. Det är jättedumt, fult och så icke-jag det kan bli.

Nu handlar det inte om vilket nyårslöfte eller inte som ska till, ovanan ska BORT! Om det så måste skrämmas bort med våld!
Fattar ni?! Tihi..

.. är jag konstigt nog lite besviken på att det varit frost inatt. Iiisch kallt. Har mes-ifieringen börjat?

.. sitter jag mest i soffan och virkar mormorsrutor.

.. är jag glad för att mor och jag fuskade med läsläxan i femman då jag hade valt den där
så urbotat skitkonstiga boken. Jag blev en vettig människa i alla fall. Tack mamma!

TisdagsTema är en härlig sysselsättning som jag just påbörjat. Det går enkelt ut på att deltagarna varje tisdag får ett tema som man får tolka, fotografera eller ta en gammal egen bild och sedan visa upp resultatet för varandra. Idag är temat “Speglingar” och mitt bidrag ser ni nedan, alla andras bidrag kan ni se om ni klickar här!

Jag och Sven i tunisisk affär sommaren 2007. Fotograferad mot spegelprydd pelare i butiken.
Sol och värme, sommarklädd, dreadlocks.. Det är inte utan att jag längtar tillbaka!